Svenska – Recension av tidningen Hemslöjden

You can also read this review in English or Danish!

"Hemslöjden – Sveriges största tidskrift för slöjd, folkkonst, hantverk och konsthantverk Hemslöjden bjuder på stolt tradition och spännande samtid. Upplev slöjdens poesi och handfasta verklighet. Sex nummer per år fyllda med bildrika reportage, kulturhistoriska artiklar, utställningar, krönikor och gör det självtips."
Hemslöjden står starkt i Sverige: gubbarna snickrar, tanterna knypplar och även  unga designmiljön i Stockholm jobbar koncentrerad på  att vårda den svenska hantverkstraditionen  så den kan fortsätta blomma. Här broderas traditionella mönster på nya material, här utvecklas nya tovningsmetoder, här experimenteras på alla sätt och vis och allt detta göras med avhopp i en gammal men dock levande tradition.
Det kunde lätt hända att den originella hemslöjd lider under detta, men icke. Den försvinner inte i alla dessa experiment, men blir starkare och mer levande. Halmslöjd, luffarslöjd, virkning, näverarbeten, korgflätning, smidning, broderi, skinnarbeten, trä och tovning lever fortsatt i sin upprinnliga form och det är väl precis därför hemslöjden tål nyförtolkas utan problem. Inget försvinner men nytt kommer till.
Denna folkarv bäras först och främst av de utövande men med stor hjälp av Riksförbundet för Hemslöjd. Under deras vingar samlas allt som har med hantverk att göra. Här finns kurser, stipendier, tidningen "Hemslöjden", affärer, öppna verkstäder och underavdelningar för unga "slöjdare", helt enkelt en himmel för den handarbetsintresserade,
Detta inlägg kunde lätt och jämnt förvandlas till en artikel om Sveriges osannolika tillgång till glittrande skatter innanför design, hantverk och obrutna kedjor av nålbindare. Dock utmanas ni alla till att utforska detta själv och ett bra sätt att få en fot innanför är  genom den tidigare omnämnde tidningen "Hemslöjden".
Tidningen utges sex gånger per år och fungerar bl.a. som marknadsplats där diskussioner  och inside-information bytes på må och få. En tidning som lyckas bevara och samtidigt förnya det gamla, vilket jag tycker är absolut nödvändigt. Magasinet jobbar med termer som uppståt samtidigt med vår växande medvetenhet om vår roll och ansvar som förbrukare. Det talas om "ecocrafts" men "Hemslöjden" hamnar dock aldrig i fällan "handarbetet rättfärdigas bara vid att vara i opposition till industrialismen och förbrukarsamhället". Istället är tidningens hållpunkt den helt grundläggande skönhet i alstret och lusten till att skapa.
Tidningen tar också väl hand om den delen av det gamla hantverket som så att säga ligger på långvården. En liten gren innanför hemslöjden som riskerar dö ut, blir behandlat som den finaste pärla för att få folk till än en gång att hitta intresset för grenen. Detta i sig själv är nog till att rättfärdiga tidningens existens.
Ett magasin som täcker så många olika granar innanför hantverket vill självklart ha vissa utgåvor som intresserar vissa mer än andra, beroende på var man har sin passion. Detta blir dock inget stort problem, i alla fall inte för mig, eftersom inspirationen ligger som en matta över varje utgåva. Jag kan därför läsa om ett ämne som jag aldrig trodde jag skulle bli intresserad i eftersom jag kan använda det i min egen utveckling som slöjdare. Om man samtidigt har ett intresse i historia och folklore har man inga problem med att tugga sig igenom tidningen från början till slut.
En tidning är inte gratis. Denna tidning är dock värt sin pris och dessutom är den i god kvalitet, vackert utfört och något man kan ha användning av många år framöver. Precis som hemslöjden borde vara. God läsning.